Humanistiskt robotlabb öppnar upp för andra fakulteter

Publicerad den 3 juni 2020
Birger Johansson i Robotlabbet med roboten Epi bredvid sig.
Birger Johansson är föreståndare för Cognitive Robotics Lab, en forskningsinfrastruktur som nu bjuder in forskare från alla fakulteter att göra försök om interaktion mellan människa och robot. Roboten Epi är redo att delta i experimenten. Foto: Johan Bävman

Förhoppningar om att robotar ska kunna hjälpa till i skolan, vården och serviceyrken har gjort att universitetet satsar på Cognitive Robotics Lab som forskningsinfrastruktur. Labbet ska ge fler inom universitetet möjlighet att forska på interaktion mellan människa och robot.

I januari startade universitetets satsning på forskningsinfrastrukturen Cognitive Robotics Lab (CRL). Flera samarbeten med andra fakulteter har startat, men labbet hoppas att fler hittar dit med idéer om experiment de vill utföra.

– Vi är så glada för det här, säger Birger Johansson, som är föreståndare. Vi söker nu efter forskare från andra fakulteter som vill komma till oss för att se om de kan använda robotarna i sin forskning. Det räcker med en idé. De behöver inte ha kunskapen om robotar eller designen av den här typen av projekt. Den har vi.

Forskningsinfrastruktur

Robotlabbet är en del av kognitionsvetenskap vid de humanistiska och teologiska fakulteterna och startades i mitten av 90-talet. Idag har labbet nått den punkt då där finns teknik och kunskap för att fungera som en forskningsinfrastruktur.

– I många fall går pengarna till superdyra avancerade maskiner, men i vårt fall satsar vi på att kunna ha en anställd som kan hjälpa forskare som vill göra experiment. Det är jag som är den personen och kan lägga mer tid på labbet nu, berättar Birger Johansson.

Infrastrukturen är ett av få labb i världen som är inriktad på att kunna genomföra forskning på robotars framtida roll inom vård, serviceyrken, skola och hur robotar påverkar människor och miljön runt omkring.

– Arkitekter skulle till exempel kunna pröva hur ett hus bäst ritas när en robot sköter vissa sysslor, säger Birger Johansson.

Möjligt att studera robotars interaktion med människor

Andra möjliga experiment är test av hur en robot fungerar som sällskap i äldrevården eller hur en robot bäst kan stödja elevers utveckling i skolan. Det vill säga forskning som rör konsekvenser av att robotar interagerar med människor i vardagen.

– Vi tror att labbets tekniska kompetens och placeringen på HT-fakulteterna gör detta möjligt och att innovativa konstellationer mellan forskare från olika discipliner därför kan uppstå. När man kan ta med sig kulturella, etiska och pedagogiska perspektiv in i projekten kan teknik och mjuka värden mötas, säger Birger Johansson.

Det finns redan idag en mängd robotar runt omkring oss som är duktiga på att utföra en enda handling som leksaksrobotar, dammsugare, industrirobotar eller fjärrstyrda robotar som utför avancerad kirurgi med väldig precision – men som styrs av människor.

– Jag är övertygad om att även humanoida robotar kommer att bli en naturlig del av samhället i framtiden, säger Birger Johansson.

Hur långt in i framtiden det handlar om är givetvis svårt att säga, fortsätter han. När man på 1950-talet utvecklade algoritmerna som liknade hur vår hjärna fungerar, trodde man att det skulle finnas människolika robotar inom några år.

– Men ju mer man forskat desto mer komplex och fantastisk har man insett att hjärnan är, och hur svårt det är att göra en humanoid robot med mänskliga egenskaper, säger han.

Har utvecklat egen robot

För att förklara vad han menar visar han på labbets egenutvecklade robot Epi.

– Våra pupiller läcker mycket information till omvärlden. När vi människor tycker om något eller är koncentrerade förstoras pupillen. Sådana här små saker uppfattar vi människor utan att vara medvetna om det förrän det avviker, säger han. Att programmera en humanoid robot att förmedla liknande information är mycket svårt.

Att labbet har byggt en egen robot från grunden är en av förutsättningarna för infrastrukturens fokus på mänsklig interaktion med robotar. Epi kan anpassas efter nya experiment.

– Det mest spännande med forskning när man bygger en humanoid robot är att förstå den mänskliga hjärnan – hur de olika delarna är ihopkopplade. Sedan jag började med den här forskningen förbluffas jag ständigt över hjärnans kapacitet. Min 4-åring ligger ljusår före vad dagens robotar kan utföra.

Text: Gisela Lindberg

Roboten Epi

Epi är 121 cm lång och har liknande proportionerna som hos ett barn. Epi har använts i flera forskningsprojekt och experiment. I ett av de senaste experimenten studerades om människor tittar på ett robotansikte på samma sätt som man tittar på ett mänskligt ansikte. En unik egenskap med Epi är ögonen som har justerbara pupiller. Just nu är en av Epi-robotarna på besök i Göteborg och gör experiment inom robot/människa-interaktion.