Anna – arkeolog på Sydsvensk arkeologi
Alumn historisk arkeologi
Jag fastnade för arkeologi och ett par veckor in i grundkursen i förhistorisk arkeologi var jag fast, det var otroligt spännande och roligt. Jag läste också en termin engelska, mest för att prova på något annat, vilket också visade sig vara lärorikt och har hjälp mig mycket både under studierna och uppsatsskrivandet men även i mitt arbetsliv.
Varför valde du att studera arkeologi och hur tänkte du när du valde kombinationen av ämnen i din examen?
Helt ärligt snubblade jag in i mina arkeologistudier. Efter gymnasiet tog jag ett sabbatsår, jobbade lite och försökte fundera ut ”vad jag ville bli när jag blev stor”. Jag gick igenom alla kurser på alla universitet i hela Sverige för att se vad jag skulle kunna vara intresserad av. Jag fastnade för arkeologi och ett par veckor in i grundkursen i förhistorisk arkeologi var jag fast, det var otroligt spännande och roligt. Jag blev framförallt intresserad av övergången mellan yngre järnålder och tidig medeltid och därför valde jag att läsa både förhistorisk och historisk arkeologi. Jag läste också en termin engelska, mest för att prova på något annat, vilket också visade sig vara lärorikt och har hjälp mig mycket både under studierna och uppsatsskrivandet men även i mitt arbetsliv. Jag tänkte inte direkt strategiskt när jag valde kurser på universitetet utan jag valde det jag var mest intresserad av.
Gjorde du praktik? Har det hjälp dig att få en anställning, i så fall hur?
Jag läste inte praktikkursen, mest för att den gick samtidigt som en kurs i VR – virtual reality där man lärde sig att skapa och använda 3D-modeller. Det har varit mycket användbart i mitt yrkesliv. Men jag vet flera personer som har fått in foten i arbetslivet genom praktikkursen, det är nog en jättebra väg att gå. Det svåra är ju många gånger att få sitt första jobb sen rullar det oftast på med fler säsongsanställningar, där är praktikkursen ett bra sätt att visa att man kan. Det bästa hade väl varit att läsa båda kurserna, men det är ju svårt när de går samtidigt. Vissa läser VR under sina masterstudier och tar sen praktikkursen när man är klar med sin examen, det kan också vara ett bra alternativ som jag vet har fungerat för ett flertal personer.
Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen?
Jag tog min examen i juni 2019 och skickade sedan en spontanansökan för att prova och se om jag kunde få något jobb under senare delen av året. I efterhand har jag fått höra att det sågs som att jag var en person som verkade framåt vilket nog var en del i att de valde att anställa mig i september samma år för att se hur jag fungerade i fält. Efter den anställningen rullade det mer eller mindre på och jag har sen dess nästan varit anställd hela tiden med några vinteruppehåll. Jag tror att det är viktigt att vara duktig under sina studier eftersom de som arbetar på universitetet har kontakter ut i arbetslivet och ofta får frågor av olika företag om hur studenterna varit innan de anställs första gången. Detta var även fallet för mig, jag fick goda vitsord från de anställda på institutionen vilket nog också bidrog till att jag fick min första anställning. Sen är det tyvärr också så att man ska ha tur, det är inte alltid det finns en stor grävning i gång där det behövs säsongsanställda och då finns det heller inga jobb. Det handlar nog om en kombination av att vara en duktig student, skapa kontakter och ha lite tur.
Hur har du använt kunskaperna du skaffat dig under dina studier i yrkeslivet?
De använder jag varje dag, framför allt när jag skriver rapporter över de grävningar jag själv har haft hand om. Arkeologutbildningen på universitetet är teoretisk och man lär sig inte den praktiska delen av arkeologi till så stor grad, den lär man sig när man sedan kommer ut och arbetar i fält. Men utan teorin i bakgrunden hade det varit svårt att vara i fält och gräva och framför allt tolka det man undersöker, vilket är det viktigaste. En stor del av uppdragsarkeologin är rapportarbete och därför är det viktigt att ha lärt sig det vetenskapliga språket och tillvägagångsättet, något som läggs stor vikt vid på universitetet.
Vad gör du en dag på jobbet?
Det beror på om jag är ute och gräver eller om jag sitter på kontoret med efterarbetet. Ute i fält börjar dagen oftast vid 7.00-tiden och antingen är det schaktning med grävmaskin för att få upp sina arbetsytor eller så är det undersökning av anläggningar som är på schemat. Anläggningarna grävs oftast med spade men ibland skärslev om det är något speciellt. Det är tungt fysiskt arbete men det är skönt att få röra på sig och vara utomhus. Under dagen kommer även andra arbetsuppgifter upp så som att mäta in anläggningar med GPS, provtagning av jord eller registrera sina undersökta anläggningar. Är man projektledare har man också ansvar för eventuell personal, arbetsmiljö och ekonomi vilket innebär en hel del administrativa uppgifter. Inne på kontoret sitter jag antingen med efterarbete från fält, tvättar fynd, flotterar jordprover, skriver rapport eller ordnar med administrering av projekten. På så sätt blir arbetsdagarna varierande och man har stort egenansvar för att projekten ska bli färdiga i tid. Arbetsuppgifterna varierar också under året eftersom vår fältsäsong oftast sträcker sig mellan april och oktober ungefär, under vintern sitter vi oftast inne, skriver rapport och avslutar våra projekt.
Vad är det bästa med ditt arbete?
Jag skulle säga att det roligaste är att få pussla ihop historien. När vi gräver och undersöker en yta bidrar det till en pusselbit i kunskapen om området och till att kunna förstå den större helheten. Det är väldigt spännande att få gräva fram boplatser som ingen vetat om eller sett på tusentals år. Jag tycker också om att arbetsuppgifterna är varierade och att man får vara utomhus och få röra på sig under arbetstid. En perfekt dag i fält är en lagom varm vårdag, 15 grader varmt, halvklart och ingen blåst. Då är det underbart att arbeta som uppdragsarkeolog. Å andra sidan är det väldigt skönt att ha rapportarbete att göra en snöig januaridag.
Vad skulle du rekommendera blivande studenter att tänka på när de väljer sin utbildning?
Som jag skrev innan så valde jag kurser efter vad jag var mest intresserad av och det tror jag är en bra väg att gå. Som uppdragsarkeolog i Sverige spelar det ingen roll om man har examen i förhistorisk eller historisk arkeologi, man kan bli säsongsanställd med båda. Men är man mest intresserad av historisk tid ska man nog ta examen i det för då kanske man har en större chans att hamna på dessa grävningar. Sen är det ingen fara att testa olika saker, man kan alltid ångra sig och gå en annan väg, det är inga problem. Gör det du tycker mest om!