Blaženka Scheuer

Åk om du har möjlighet! Förbered vistelsen väl och om du har familjen med dig så prioritera boendet, barnens skolor och att din partner har något trevligt att göra. Detta är Blaženkas tips som hon kan dela med sig av efter flera utlandsvistelser tillsammans med familjen.
 

Hej Blaženka, vilken är din institution och vilket är ditt ämnesområde?
Institutionen är Centrum för teologi och religionsvetenskap och mitt forsknings- och undervisningsområde är Bibelvetenskap, närmare bestämt Gamla testa­mentets exegetik.  

Du har undervisat utomlands vid flera tillfällen. Du har till exempel tillbringat en period i USA med STINT-medel, och även varit i Auckland på Nya Zeeland. Berätta mer! 
Det stämmer. Till USA åkte jag med STINT, från augusti 2010 till januari 2011, med det programmet som då kallades Excellence in Teaching, numera Teaching Sabbatical. Det lärosätet som anmälde intresse för att ta emot mig var Williams College i Massachusetts. Det är ett anrikt college som grundades 1793, och som återkommande gånger rankats som det bästa Liberal Arts College i USA. Jag arbetade vid Williams College en hel termin, under sex månader, mest med att undervisa men också genom att delta i seminarier och i collegets administrativa arbete.  

Till Nya Zeeland åkte jag på eget initiativ men via U21-nätverket. Kontakterna inom nätverket underlättade för mig att komma i kontakt med rätt personer vid Auckland University, att få tillgång till bibliotek och att komma med i olika forskningsnätverk i landet. Jag tillbringade först 13 månader på Nya Zeeland mellan augusti 2013 och september 2014 och sedan igen mellan oktober 2016 och mars 2017. Vistelsen på Nya Zeeland och vid Auckland University var mer en forskningsvistelse även om jag fick möjligheten att undervisa lite och delta i konferenser och seminarier.  

Var STINT-ansökan omfattande och besvärlig att göra, som du minns det? 
Nej, det var inte särskilt besvärligt. STINT hade tydliga instruktioner om vilka typer av dokument som skulle bifogas ansökan, men själva nomineringen gjordes av HT-fakulteterna och inte av mig personligen. När väl LU nominerat mig till STINT var processen relativt smidig. Särskilt behjärtansvärt var STINT:s engagemang för kandidaternas familjesituation. Förutsättningen för vistelsen var att jag skulle kunna ta med min make och mina tre barn till USA. STINT gjorde det inte bara möjligt utan gav oss alla fem förutsättningar att verkligen få ut det mesta av vistelsen där.  
 
Hur fick du kontakt med kollegorna på Nya Zeeland? 
Jag började med U21-kontaktpersonen vid LU som kontaktade sin kollega vid Auckland University. Därefter fick jag kontakter med mina ämneskollegor där. Naturligtvis hade jag kollat upp dem innan, men det var ändå fint att kunna ha U21-nätverket i ryggen när jag väl tog kontakt med dem.  

Vilka moment har du undervisat i, vid universiteten? Hur såg student­grupperna ut och hur tyckte du att det fungerade? 
Vid Auckland University hade jag enstaka föreläsningar, seminarie- och konferens­presentationer. Vid Williams College hade jag ansvaret för en hel kurs själv. Kursen gick på halvfart och var på motsvarande 15 hp. Studentgruppen var blandad men bestod mest av studenter som läste till jurister, läkare eller ekonomer. Alla var oerhört trevliga och engagerade och jag tyckte att det hela fungerade ganska bra. Det är ju en utmaning att undervisa på engelska men det gick rätt bra. Det är ju trots allt så att vårt ”forskningsspråk” är engelska – även här i Lund där vi använder mest engelsk litteratur i både forskning och undervisning.  

Såg du några särskilda skillnader eller likheter gentemot din undervisning i Lund? 
Ja, det gjorde jag. Studentgruppen är långt mer homogen i USA vad gäller engagemang, förmåga, och även intresse. Här hemma har vi ofta grupper där skillnaderna i dessa avseenden kan vara rätt stora. Utmaningen är då här hemma att försöka undervisa så att de ”starka” studenterna inte blir uttråkande samtidigt som de ”mindre starka” studenterna ändå hänger med. I USA, vid ett elitcollege som Williams, är alla starka, eller förväntas vara det 😊. Men det ska också sägas att våra bästa studenter är minst lika bra om inte bättre i vissa avseenden än studenterna vid Williams till exempel. Det är just den stora bredden som kan vara en utmaning här hemma …

Hade du även möjligheten att undervisa ihop med en kollega? Hur fungerade det i så fall?
Nej, det hade jag inte. Men jag satt med när kollegorna undervisade och någon gång satt de med i mina klasser. Detta var oerhört givande. Williams är till exempel känt för sin pedagogik och det var fascinerande att se hur en skicklig lärare kan forma studenterna i kritiskt tänkade. Lärarna gjorde detta genom att formulera frågor till studenterna om den lästa litteraturen men också genom att hjälpa studenterna att själva formulera kritiska frågor till litteraturen.

Vad tycker du att du har fått med dig av dessa utbyten och samarbeten, såväl forskningsmässigt, pedagogiskt som personligt?
Det enklaste svaret är kanske, något självcentrerat, att det har berikat mitt (och även min medföljande familjs) liv. Detta med att förstå hur lärande sker i andra miljöer ger inte bara kunskap om dessa miljöer utan ändrar ens perspektiv på den egna miljön. Båda lärosäten präglades av en påtaglig mångfald där människor av skilda bakgrunder fann gemenskap i den akademiska vetenskapens rum: det var vackert att se och uppleva. Insikter därifrån har påverkat min forskning, min pedagogik och mig själv som person. Sedan, mera konkret, har kollegorna från båda lärosäten varit i Lund för att föreläsa och delta i våra seminarier och konferenser.

Vad har varit det bästa med dina utlandsperioder?
Själva vistelsen där. Men också att bo i länder som är så lika men också så olika Sverige på många sätt. Det är väl helheten som var det bästa …. att stå still ett tag. I tider då vi flyger överallt för ett par dagar eller en långhelg, rusande mellan olika konferenspresentationer är det gott att bara stå still, ta in miljön, skapa sig ett hem där, om bara för ett halvt år eller ett år… Det har varit det bästa.

Vad har varit det mest utmanade?
Att vara beredd på att vara en i mängden och att lyckas ”passa in”. Att vara ”gästforskaren” eller ”gästläraren” som inte alltid förstår alla oskrivna regler som finns. Samtidigt är det oerhört nyttigt att verkligen erfara detta – då kan vi kanske lära oss att bli bättre på att ta emot gärsforskare här hemma. Logistiken med flytten är naturligtvis en stor utmaning – särskilt för småbarnsfamiljer. Men det var det värt. 😊

Har du några tips till blivande utresande lärare?
Ja, åk om du får möjlighet! Om du har familj och små barn, se till att förbereda också dem så att barnen hamnar på bra skolor och att din partner har något vettigt att göra under er vistelse där. Se också till att få ett bra boende. Om boendet är bra och omgivningarna trygga kommer alla att trivas och hela vistelse upplevas som lyckad. Som gästforskare eller gästlärare vill du ägna dig åt uppgiften – det blir svårt om familjen inte har det bra.